Kära förälder,
Lekbaserat lärande är något som ligger mig varmt om hjärtat. Som pedagog och förälder till tre nyfikna barn har jag länge fascinerats av lekbaserat lärande – ett sätt att hjälpa barn växa genom nyfikenhet, rörelse och glädje.
Lekbaserat lärande är inte bara ett begrepp – det är en nyckel till barnets naturliga sätt att upptäcka världen.
Vetenskapliga bevis: Lekbaserat lärande är hjärnans bästa vän
Jag fick nyligen ta del av en fascinerande forskningsstudie från Karolinska Institutet där forskare undersökte barns
hjärnaktivitet under olika typer av inlärning. Resultaten var häpnadsväckande men inte överraskande för oss som
arbetar med barn: när barn engagerade sig i lekbaserat lärande var deras hjärnor betydligt mer aktiva än vid traditionell
instruktionsbaserad inlärning. Särskilt intressant var att de delar av hjärnan som ansvarar för kreativitet, problemlösning
och emotionell intelligens lyste upp samtidigt.
Professor Maria Andersson, ledande barnpsykolog vid Göteborgs universitet, förklarar: ”När barn leker aktiveras flera
neurologiska banor samtidigt, vilket skapar starkare och mer varaktiga kopplingar i hjärnan. Detta är grunden för
djupinlärning till skillnad från ytlig memorering.”
Min egen sjuåring gav mig en perfekt illustration av detta när hon lärde sig grundläggande bråkräkning genom att dela
sin pizza med syskon – ett konkret, lekfullt och minnesvärt sätt att förstå ett annars abstrakt koncept.
Praktiska aktiviteter som förvandlar vardag till lärotillfällen
Här delar jag några enkla men effektiva sätt att införliva lärande i vardagsleken:
Matematiska trädgårdsäventyr
När vi planterar i vår lilla trädgård räknar vi frön, mäter plantor och diskuterar mönster och symmetri i naturen. Min
femåring lärde sig snabbt begrepp som ”dubbelt så många” och ”hälften så stor” utan att någonsin öppna en
matematikbok. Prova att låta ditt barn sortera olika växter efter höjd eller bladform, eller räkna antalet kronblad på olika
blommor.
Språkutveckling genom berättelser
Ett enkelt set med bildkort eller figurer kan bli startpunkten för fantastiska berättelser. Vi turas om att välja en figur och
bygger vidare på historien tillsammans. Detta utvecklar inte bara ordförråd och grammatik utan också narrativ förståelse
och kreativt tänkande.
Min kollega på förskolan använder våra bokstavsklossar för att skapa ”magiska ord” där barnen bygger ord och sedan
hittar på en kort berättelse om ordets ”magiska kraft”. Barnen är så fokuserade på det roliga att de inte märker att de
samtidigt övar stavning och fonologisk medvetenhet!
Vetenskap i köket
Bakning och matlagning är perfekta tillfällen för att utforska grundläggande kemi och fysik. När vi gör pannkakor
pratar vi om hur vätskor blir fasta, om blandningar och reaktioner. Min nioåring har börjat experimentera med
receptproportioner – en praktisk introduktion till algebra som dessutom resulterar i något gott att äta!
Införlivande av lärande i vardagsrutiner
Det mest värdefulla jag lärt mig, både som förälder och pedagog, är att de bästa lärotillfällena ofta finns i vardagens
enkla stunder:
Affärsbesök blir matematiklektion
Låt ditt barn hjälpa till med att räkna varor, jämföra priser eller uppskatta den totala kostnaden. Min sjuåring har fått
ansvaret för att räkna frukt och grönsaker i vår kundvagn – hon tränar inte bara räkning utan också kategorisering och
ansvarstagande.
Promenaden som blev en vetenskapssafari
En vanlig promenad kan förvandlas till en spännande utforskning av fysikaliska principer: varför faller löven så där?
Hur kan vi veta vilken riktning vinden blåser? Småbarns naturliga nyfikenhet är en perfekt utgångspunkt för
vetenskapliga samtal.
Städning som utvecklar rumslig förståelse och kategorisering
Professor Sven Björklund vid Uppsala universitet har i sin forskning visat att barn som regelbundet deltar i
sorteringsaktiviteter (som att sortera leksaker) utvecklar starkare matematiska förmågor senare i livet. När mina barn
sorterar sina leksaker efter färg, storlek eller typ utvecklar de systematiskt tänkande och kategoriseringsförmåga.
Balansen mellan fri lek och strukturerad inlärning
En viktig insikt från modern pedagogisk forskning är betydelsen av balans. Dr. Emma Nilsson vid Lunds universitet
betonar: ”Det optimala lärandet sker i gränslandet mellan helt fri lek och strukturerad vägledning. Barn behöver både
utrymme för egen utforskning och sensitiv vägledning från vuxna.”
I vår familj har vi införlivat detta genom att ha vissa lekstunder helt utan inblandning från vuxna, medan andra stunder
är mer strukturerade ”utforskande sessioner” där jag subtilt introducerar nya koncept eller utmaningar.
Våra pedagogiska klossar är utformade just med denna balans i åtanke – de erbjuder struktur genom bokstäver, siffror
och former, men lämnar samtidigt oändliga möjligheter för barnets egen kreativitet och utforskning.
Avslutande tankar
Det vackraste med lekbaserat lärande är att det bevarar barns naturliga glädje och nyfikenhet inför kunskap. När barn
får uppleva lärande som något roligt och spännande, lägger vi grunden för ett livslångt positivt förhållande till kunskap
och utveckling.
Jag skulle verkligen vilja höra om dina egna erfarenheter! Vilka lekfulla sätt att lära har fungerat bäst i din familj? Har
du märkt någon särskild aktivitet som verkligen fångat ditt barns intresse och samtidigt främjat lärande?
Varma hälsningar, Erik från Binot
P.S. I nästa blogginlägg kommer vi att fördjupa oss i språkutveckling och hur enkla lekar kan stärka ditt barns språkliga
färdigheter – missa inte det!
